En av mina absoluta favoritplatser är en plats där tiden står still. Där man kan få leva det primitiva livet utan förväntningar på annat än just det. Där man kan se naturens växlingar, känna solvarma klippor mot fotsulorna, plocka kantareller i skogsbrynet eller ströva runt på stränder och klippor i jakten på strandfynd. Det handlar om en idyllisk liten ö inbäddad mellan bergen vid Höga Kusten.
Där finns varken el eller rinnande vatten. Där tillbringar man dagarna med att utforska omgivningen, hugga ved, laga mat tillsammans med familj och släkt, bada och lata sig. Och där tillbringar man kvällarna framför brasan med en bra bok i handen. Eller så lyssnar man på radio, bidrar till ivriga debatter och ser solen lägga sig till ro bakom bergen.
Detta sommarställe tillhör min mormors syster och hennes familj. Sedan jag var liten flicka har jag tillbringat många sommarveckor på just denna ö. Tyvärr är det många år sedan sist och jag saknar verkligen allt som den ön representerar. Familj. Sammanhållning. Naturupplevelser. Långa frukostar på verandan och underbar mat. Sång och lek. Inspiration och kreativitet. Lugn och ro..
Jag borde kanske höra av mig till mormors syster för att se ifall jag kan få låna ön och stugan några dagar denna sommar. Eller kanske rent ut av komma upp och hälsa på. För det är just känslan av att vara fler på den ön samtidigt som påminner mig om alla fina minnen från gången tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar